Beställ
Pris SEK 150 + porto
Distribution:
SWEDISH SCIENCE PRESS
Box 118
SE-751 04 Uppsala
SWEDEN
Telefon: 018-36 55 66
Fax: 018-36 52 77
ISSN 0349-2834
|
Temat för nummer 52 av Bebyggelsehistorisk tidskrift är Ceremoniella rum. Det äldsta av dessa rum är ett ”kulthus” från järnålder: ett imposant, högt och kraftigt byggt hus som legat på samma ölats under 600 år. Byggnaden kan tolkas som en hall. Flera ritualer och ceremonier som ägde rum inne i de vikingatida hallarna kan ha sin fortsättning i de ceremonier som utfördes i stormannakyrkorna under tidig medeltid. Dessa romanska kyrkor tillkom oftast på initiativ från samhällseliten, men kyrkobyggandet kan även tolkas som en samhällsskapande handling, där religiösa och sociala strukturer bekräftas och förändras. Ceremonier och de rum där de utspelar sig var och är viktiga inslag i olika sorters maktlegitimering. Tillsammans medolika föremål – regalier, insignier och krigstroféer – legitimerade den svenska kungamakten under 1500-talet sin makt, som ett led i en statsbildningsprocess. Begravningskapell från 1900-talet belyser företeelser som modernitet och sekularisering, liksom hur begravningsceremonin gått från en offentlig till privat angelägenhet. Begravningarnas ceremonier blev också en viktig del i gestaltningen av de kyrkogårdar som skapades i början av förra seklet.
Innehåll
Torun Zachrisson & Margareta Kempff Östlind
Ceremoniella rum
Lars Larsson
Rum, rymd och areal. Ett kulthus och dess närmiljö ur ett ceremoniellt perspektiv
Olof Sundqvist
Från vikingatida aristokratiska hallar till medeltida stormannakyrkor
Ing-Marie Nilsson
Jerusalem mitt i byn. Det tidigmedeltida kyrkobyggandet ur rituellt perspektiv
Malin Grundberg
Visuell maktlegitimering i Sverige och i det Osmanska riket under tidigmodern tid
Emilie Karlsmo
Begravningskapellet som ceremoniellt rum i 1900-talets Sverige
Catharina Nolin
Kyrkogårdsestetik och ceremonier
|
