|
Detta är ett temanummer som behandlar Gotlands utveckling under 1800-talet. Det är den period som givit ön dess särprägel beträffande befolkningsutveckling samt bebyggelsens och kulturlandskapets utformning. Utvecklingslinjerna belyses med artiklar kring demografi och befolkningsrörelser, jord- och skogsbruket, bebyggelsen, skiftesreformerna och landskapsbildens förändringar. På Gotland genomfördes aldrig något storskifte. Bönderna fronderade mot landshövding och lantmäteri och fick stöd av kungen Gustav III. I stället försökte man föra in reformer i jordbruket via ett Economiskt Sällskap sedemera ombildat till Gotlands läns Hushållningssällskap landets äldsta som 1991 fyller 200 år. Flera av artiklarna knyter an till Hushållningssällskapet och dess verksamhet. Volymen är tvärvetenskaplig med bidrag av företrädare för ämnena historia, ekonomisk historia, konstvetenskap, kulturgeografi och skoglig ekologi.
Innehåll
Sven-Olof Lindquist
Landsbygd i förvandling
Stig Jonsson
Tvåhundra år på Gotland en krönika
Lennart Bohman
Gotlands Läns Hushållningssällskaps tillkomst i idéhistorisk belysning
Sune Åkerman och Tryggve Siltberg
Dynamik och konstans i den gotländska befolkningsutvecklingen på 1800-talet resurser och människor i en brytningstid
Roger Öhrman
Bonden här gör som han vill om gotländskt jordbruk under 1800-talet
Lars Kardell
Var 1800-talet ett kritiskt århundrade för Gotlands skogar?
Sven-Olof Lindquist
Att skifta eller inte skifta det var frågan. Om jorddelning på Gotland under 1700- och 1800-talen
Marita Jonsson
Från trä till sten. Omvandlingen av bebyggelsen på den gotländska landsbygden på 1700- och 1800-talen
Torsten Gislestam
Från gårdsklunga till långby en studie kring den bebyggelsehistoriska utvecklingen i Norrbyn, Vamlingsbo sn
Tryggve Siltberg
Gotlands Läns Hushållningssällskaps arkiv
Bertil Nordlander och Gunnar Norrby
Lantbruksutbildningen på Gotland
|